pizza och vin
För två veckor sedan låg en bergsbestigning framför fötterna på mig. Jag har pendlat mellan känslor av hopplöshet och revanschsug inom loppet av väldigt kort tid, konstant. Jag har velat slita mitt hår ena dagen och sett ljuset i tunneln den andra. Har haft lust att hoppa av skolan för att i nästa stund tänka att livet vore trist utan utmaningar. En resa mellan himmel och helvete med andra ord.
Idag känner jag för första gången att det där tunga, sjukt obekväma som låg över mina axlar försvunnit. Jag lämnade in det individuella arbetet i tid, hemtentan är inlämnad för bedömning, min första stipendieansökan ligger på brevlådan och vi har haft vår första C-uppsats handledning utan att ha blivit sågade (varför vi nu skulle ha blivit det, ibland fastnar jag i negativa, själv-kritiska tankemönster när saker känns tunga och jobbiga). Min ansökan till universitetet i Australien är skickad till andra sidan jorden och jag har till och med lyckats få en fyra veckorsanställning till sommaren, vilket jag trodde skulle vara fullkomligt omöjligt. Inget drömjobb, men en inkomst, vilket jag är i desperat behov av. Som en bonus har jag hunnit med att köpa en ny cykel och förnyat mitt IKSU kort. Mer hade jag inte kunnat begära. Jag har visserligen tenta på tisdag, och helgen kommer att bestå av ett ihärdigt tragglande av teorier, men det känns helt ärligt som en piss i havet. Multitaskandet är snart över och jag känner mig som en trouper. För att fira hela skiten ska vi, efter en sväng på IKSU, baka pizza och korka upp en flaska vin. Gött moooos.