lördag
Ah. Kom just hem från IKSU och veckans sista pass. Hej träningsvärk! Imorgon kommer jag förmodligen ha stora svårigheter att gå, men skitsamma - söndag equals vila och då har man råd med lite träningsvärk.
Jepp.
Jag hade nog inte mycket mer att tillägga. Jag måste plugga och det är förmodligen enda anledningen till att detta inlägget blev till: Jag är så förbannat lat att precis vad som helst utöver pluggandet känns fantastiskt roligt vare sig det handlar om att diska, sortera kvitton eller skriva värdelösa blogginlägg. Bäst jag kommer igång nu så det blir lite helgkänsla kvar innan lördagen är över. Tjingeling
tapas
Efter veckans fem extremt tidiga träningsmorgnar och åtminstone ett par timmars effektiv pluggtid på skolan känns det inte helt ovälkommet med helg. M och jag drog ner till systemet i eftermiddags för att inhandla några flaskor rött, samt resten av de smålatjo ingredienser som stod på shoppinglistan. Jag har enorma cravings efter tapas sedan vår lilla Spanien vistelse. Sagt och gjort, ikväll drog vi på oss förkläderna, satte på en skiva med Lykke Li och tog ut svängarna i köket. Gud så gott. Nu ska vi avrunda med en Wallander. Ahh, känner mig svennig som aldrig förr!
så kan det vá
Är för övrigt tillbaka i jobbsökartagen på grund av den nitlott jag drog förra året då jag valde att tacka ja till det jobbet på avdelningen som halvåret senare lades ner och förflyttades till Vilnius. Jobbet där jag verkligen fick en försmak av det ´riktiga´ arbetslivet och där jag trivdes så fruktansvärt bra. Det känns ju inte särskilt bra, speciellt inte med tanke på att jag helst vill fortsätta att jobba inom bankväsendet nu när jag väl fått in en fot. Och där är ju prognosen, som bekant, allt annat än ljus just nu. Men skam den som ger sig.
Jag är dessutom tillbaka i träningstagen, som ni ju vet. Jag gick ut starkt i måndags och hade idag jag mitt första styrkepass. Det är än så länge inte själva träningen som svider mest. Det värsta är de gruvligt tidiga morgnarna, jag hoppas att jag om 12 veckor känner att det var väl värt mödan. Nu ska jag trycka i mig dagens dos av proteiner innan läggdags - helt slut.
slapp söndag
Ikväll tog M och jag bussen ned på stan (jag konstaterade på vägen att jag relativt ofta fruktar för mitt liv när jag åker buss i Umeå vintertid, framförallt när den beryktade Raggae chauffören sitter bakom ratten, vilket han gjorde idag). Jag hade tänkt strosa omkring på H&M och Kungspassagen tills stängningsdags. Tyvärr hade båda ställen båda ställen hunnit passera stängningsdags när vi kom ner, värdelöst, så vi tog en sväng till Stadium istället där jag införskaffade ett par nya träningsbyxor och en shaker. Därefter knallade vi bort till Öst på stan och Pronto där vi åt en pizza innan vi hämtade ut våra biobiljetter. Vi såg Hämnden - Wallander. Skitmysigt. Tidig morgon imorgon, tidig kväll ikväll. Synd att den här extremt sköna helgen redan är slut.
saturday
Igår gjorde jag och tjejerna något som vi, konstigt nog, aldrig gjort under våra två och ett halvt år tillsammans i Umeå. Vi drog ned på stan och åt på restaurang. Det närmaste ett gemensamt restaurangbesök vi kommit är väl förmodligen kvart-över-två-käket på Baloo-grillen en fredag. Det var trevligt att varva det med att lämna campus, beställa mat från meny och dela på en flaska rött.
Ikväll blir jag solo med mina marketingböcker. M drog efter middagen ner på stan för lite kalasande medan jag valde att stanna hemma och förbereda mig inför måndagens seminarium. Jag funderar på att beställa pizza. Det gäller att passa på. Min beställning av olja och proteintillskott ligger och väntar på postutlämningen vilket innebär att jag på måndag ska jag göra min kropp en tjänst och påbörja det 12 veckor långa träningschema som jag nu filat klart på. Then it´s no return!
marketing
Jag har mått illa av beslutsångest de senaste dagarna och jag vet egentligen inte vad som fick mig att slutligen ta ett beslut (ni anar inte hur många gånger de där orden ekat i mitt huvud), men efter en timmes intensivt surfande på Internet och en del läsande i den nyinköpta boken tillhörande kursen Financial Markets har jag nu slutligen bestämt mig för Service Marketing och Marketing Ethics. Möjligen lägger jag till projektledning, som ett komplement. Hursomhelst, nu my beloved's är jag redo för kandidatexamen. Yey.
aj aj
Förutom att jag står och väger mellan två kurser, vilket ger mig extrem panik eftersom jag tänkte bestämma mig helt innan jag köper böcker och börjar med långkörare på biblioteket, så måste jag hitta en bostad en el Stockholmo om jag ska kunna höra av mig till en ny avdelning hos min förra arbetsgivare och hoppas på ett jobb. Jag har en eventuell idé om vem min uppsatspartner kan bli. Den vaga idén är det säkraste som existerar i min kaosartade tillvaro just nu. Nej, nu ska jag göra en sen anmälan till kvalifikationskursen i Spanska, sedan ska jag försöka räta ut alla frågetecken, inga magsår en vecka in på terminen please!
it´s time
Jag tror det är dags för mig att inse att mina lazy days är över. I veckan är det tillbaka till allvaret som gäller och jag känner mig mer än redo för att sätta tänderna i det som väntar. Vad det nu än blir. Jag har second thoughts.
Tanken med fredagen var egentligen bara till en början att ´dricka en kopp te´. Ta igen lite förlorad tid. Den planen höll fram tills det att F och jag lyckades snoka fram en flaska vitt lagom tills Lets dance börjat. Därefter förvandlades vi till två kackliga jurymedlemmar och klockan kvart i två visade det sig att I, F och jag skulle hålla ett alledeles eget Lets Dance, på e-puben. Det kändes fruktansvärt uppfriskande men lagom till lördag morgon hade den känslan lagt sig. Igår var jag så kärlekskrank att jag höll på att krypa ur mitt eget skinn. Inte i brist på kärlek - utan enbart på grund av att den råkade vara frånvarande just då (M är i Uppsala). Jag gjorde verkligen allt man förmår en lördag, dagen efter e-puben, för att slippa tänka på hur needy jag skulle varit om han vore hemma - duschade extra länge, såg ett hundratal kassa repriser på TV, kedjeåt rostat bröd och drack te... När jag äntligen fick lämna lördagen bakom mig kändes det som en fröjd, inte en minut för sent.
Jag har varit något mer down to earth känslomässigt idag. Lämnade lägenheten (ahh) för en tur ner till Waynes med I & F, precis vad jag behövde. Nu ska jag ta ett bad. Härmed inleds terminen som i slutändan resulterar i, ja just det, en kandidatexamen!
- 21
städschema
Jajemän.
Jag vet inte om det är vuxenpoäng, eller kanske snarare tvärtom? Hursomhelst så är det värsta jag vet att lägga ner onödigt tjafs på en så banal sak som städning. Jag är i ärlighetens namn ganska svår att ha o göra med när det kommer till den biten. Jag kan precis som många andra studenter vara extremt lat & stökig, men vändningen kommer alltid - förr eller senare så förvandlas jag helt sonika till en pedant bitch. Gud förbjude att någon (läs: M) sätter en fläck på det nypolerade glasbordet eller slänger ovikta kläder omkring sig i sovrummet då. Eftersom det dessutom oftast var helt okej bara dagen, eller till och med timmarna, innan så uppstår det mest ett förvirrat uttryck i M´s blick (som jag faktiskt kan förstå om jag tänker efter) när den där städ- och renlighetsmanin har slagit rot i min kropp. Lösningen på problemet blev helt enkelt ett städschema! Den här veckan har jag till exempel hand om bäddningen, dammsugning...öh, ja, ni ser kanske poängen. Höjdpunkten är dock att jag är helt fri från disken, en hel vecka! Höhö.
Idag har jag uppdaterat och skrivit ut mitt CV. Det vore inte fy skam att dryga ut kassan en smula i vår, men vi får se! Jag är inte helt klar med att planlägga mina idéer än. Dessutom är det ju fortfarande inte helt oproblematiskt att kombinera studier och arbete. Ren idioti! Därför hoppas jag hårt på det här förslaget som skulle innebära att inkomsttaket för studenter höjs utan att studiemedlet påverkas. Inte en dag försent!
tips
Mer viktigt; igår laddad jag hem min första talbok, vilken grej! Jag ska aldrig mer gå och lägga mig utan att krypa ned en timme för tidigt, tända stearinljuset på nattduksbordet och lyssna på godnattsaga. Från och med igår ligger vi och kvällsmyser till Harry Potter och Dödsrelikerna. Det blir den första Harry Potter bok som jag faktiskt inte läst själv (eller ägt). Nu måste vi införskaffa en cd-spelare till sovrummet. Yes, så får det faktiskt bli.
I might not always be the brightest shining star
Klockan 23.48 igår kväll, precis innan M är på väg att somna:
Jag: " Duu? Hur är det nu man säger? ´The one who smelt it belt it?´"
M: Tyst ett tag, "Eh, va?" (kvävt skratt)
Jag: Irriterat "Ja, men hur var det man sa då?"
M: "Få höra igen!"
Jag: "The one who smelt it belt it!"
M: "Haha, är det svårt med engelska uttryck gumman? ´Who smelt it delt it´, säger man".
Jag: "Men, stor skillnad! Va fan betyder delt..."
M: "Dela ut, en form av deal på engelska. Naaw, inte lätt skruttan!".
Jag: "Ja men då kan man väl iaf säga ´the one who smelt it delt it´, så fel hade jag inte!"
M: "Ja, eller så kan du säga ´The one who farted and smelt it was the one who actually farted´"
Jag: Tyst
fix
Det är skönt att få säga check just efter att man haft en förkylning. Då var det avklarat för ett tag framöver. Det blev dessutom en relativt lindrig version denna gången, men som vanligt är mina slemhinnor f-cked up och jag hostar fortfarande slem och snorar som en hel dagisarmé (details, details).
Förkylningen till trots har jag hunnit med ett tenta i spanska (som gick förbaskat bra) och allt det där som jag tänkt göra men aldrig gjort såsom att vitlasera träramar, bränna ut fotoalbum på CD, uppdatera mitt CV, sortera musikmappar på datorn samt plocka ut och rensa hårddisken på min gamla skot-Dell. Idag har jag bara en sak kvar att göra, nämligen fila på vårens träningsupplägg som kommer bli en enda stor fet utmaning. Nu: Kaffe.
back to reality
3 veckor, 3 dagar, 22 timmar och 5 minuter - så länge har mitt jullov hittills pågått. Det utan att jag ägnat min blogg ett inlägg. Nu är det dock dags att återuppliva den igen känner jag, lagom tills det blir dags att sätta punkt för det här lovet.
Vecka ett började med julfirande med M´s familj i Värmland. Vi var så många i det där, visserligen rätt stora, huset att det nästan blev komiskt emellanåt. Natten mot julafton hade ett litet snötäcke och ett glittrande lager av rimfrost lagt sig utanför fönstren, fryken osade vit av dimma, granen stod klädd och inträngd bland fler presenter än jag sett på ett bra tag. Jag kände mig som 6 år på nytt när jag fick kalla kårar av att se tomten komma pulsande i snön utanför strax innan presentöppning (jag hade en extrem tomtefobi som barn).
På annandagen åkte vi mot Tjörn och Göteborg där jag jobbade hårt för att fylla umgängeskvoten med alla nära & kära som det kan dröja flera månader innan jag ser nästa gång. Det lyckades jag bra med. Lilljul hos mormor värmde i hjärtat eftersom jag såg hur det värmde hennes. Vi varvade dagarna i stugan på Tjörn med mamma med att åka in och bo någon natt i lägenheten i stan. Vi åt i vanlig ordning världens godaste sushi (den är verkligen oslagbar), minst två ggr, och kom på att mellandagsrea i Göteborg är ett jippo som ger upphov till illamående snarare än välmående. Jag hann krama mamma ungefär 1000 ggr och jag fick sniffa och hålla om min lilla docka till brorsdotter så att jag står mig ett tag framöver. Vi avslutade året med att dra till Mellerud och T där jag var på min, jag undrar om inte första riktigt äkta, parmiddag där vi käkade inte tre- men femrätters, drack lite för mycket vin, spelade töntiga spel och skålade i champange ända fram till 2009.
Natten mot andra januari spenderade vi på Gardemoens flygplats i Norge vilket överlag var en rätt otrevlig upplevelse med tanke på att vi hade svårt att båda sova och hålla oss vakna. När vi boardade, förmodligen först av alla passagerare var vi därför rätt nöjda över att få komma iväg. Vi möttes av 25 graders värme, solsken och en familjekrank pappa. Veckan på Gran Canaria ska jag leva på resten av den här iskalla och snöiga våren. Den har nämligen enbart bestått av sol, bad och god mat på mysiga restauranger. M blev visserligen förkyld på vägen ner, men som den trouper till pojkvän han är lät han inte det förstöra veckan. Jag själv klarade mig, vilket normalt inte är en av mina kvalitéer. Fick mig dock en käftsmäll sista dagen då jag flög hem med halsont, landade i Oslo drygt 221689 nysningar senare (är det någon gång man känner sig som en levande och illa omtyckt bakteriehärd så är der ju när man sitter och kedjenyser på ett flygplan). Vi kom hem till tre minus och är nu tillbaka där vi startade. På måndag har jag tenta och imorn bär det av tillbaka upp till Umeå. Nu ska jag avsluta dagen med en kopp te. Och for your record - fotobloggen är uppdaterad!